Min träning

Sen jag blev gravid med Ainhoa så har jag i stort sett inte gjort nånting alls i träningsväg. Nån liten jogg här och där men inget mer. Jag behöver fysisk aktivitet för att må bra! Visst rör jag på mig hela tiden, med två vilda barn hemma så är allt annat en omöjlighet, men det räcker inte för att må bra i kropp och knopp.
 
Så nu när vi är tillbaks i Warszawa där livet är lättare och allting billigare, och vi dessutom har hjälp med tjejerna så kan jag äntligen hitta på saker. Att få en starkare bål och rygg var verkligen prioritet. Har inga problem med vikten men har verkligen lidit av dålig hållning och svag rygg. Så jag bestämde mig för att testa Pilates. 
 
Bara 10 minuters promenad från oss jobbar en tjej som pilatesintruktör och jag tar privata klasser hos henne i hennes studio. Och vilken grej, jag bara älskar det! Efter bara fyra klasser känner jag mig mycket bättre, går med rak rygg och jag har äntligen fått kontakt med mina magmuskler som jag tappade bort efter graviditeterna. Så Pilates kommer jag definitivt fortsätta med så länge vi är här. 
 
Som ni kunnat läsa tidigare så har jag även tagit upp ridningen och det är ju verkligen min favoritsysselsättning. Hela jag mår bra och får dessutom känna av mindfulness under en hel timme. Full koncentration och alla muskler i hela kroppen som jobbar. Önskar jag kunde göra det oftare än en gång i veckan.
 
Idealt borde jag se till att komma ut på en joggintur en gång i veckan också, men just nu har jag verkligen ingen lust. Så jag väntar lite till på motivationen, och kommer den inte så får jag nog tvinga mig ut trots allt.
 
Vad gör ni andra för att må bra och hålla er i form? 
 
 
 
Bästa träningskompisen!
 
 
Jobbar hårt på att tjejerna ska få samma intresse! 
 
 
Så här såg det ut på den tiden då vi hade ett gym i byggnaden.. Det var goda tider det!
 
 
 
 
 

Ainhoa

Tänk att vår lilla tjej har hunnit bli 15 månader redan! Sen vi kom till Warszawa har hon verkligen vuxit, och den jobbiga mammigheten är som bortblåst. Nu på dagarna spenderar hon ju mer tid med Amaya som inte går till förskolan och vi hittar på så mycket mer saker tillsammans. Vädret är bättre också så vi är mer utomhus vilket hon älskar.
 
Hon pratar lite grann, mamma, pappa, yaya (farmor som precis varit här), aya/ama (Amaya), flaska, fot, skor, strumpa, gurka, boll, ese (den här), Alfons, Ba (bamse), bye bye... 
 
Hon springer, klättrar, äter som en häst, älskar alla typer av bollar och har redan börjat försöka klä på sig själv. Vill bara leka med det som syrran leker med och älskar alla krämer, deodoranter, sminkgrejor och annat som finns i mammas badrumslåda. Toaletten är också väldigt interessant. Utomhus kan hon sitta i en gunga hur länge som helst och blir alldeles till sig när hon ser en hund. Eller vilket typ av djur som helst.  
 
Hon var världens lättaste bebis men nu har hon ett riktigt humör och när jag säger ifrån pekar hon med fingret mot mig och säger "nä, nä, nä!" Tonåren lär bli intressanta....
 
Vår lilla tjej som fortfarande väcker oss flera gånger på nätterna. Tur att vi älskar henne så! 
 
 
 
 

Det här med ridning

Från det att jag var ungefär 10 år och fram tills jag flyttade utomlands gick jag på ridskola en gång i veckan. Hela tonåren spenderade jag dessutom den mesta av min vakna tid i stallet. Jag var skötare på två hästar, borstade, mockade, tog hand om utrustningen och ibland fick jag rida ut i skogen. På helgerna följde jag med på tävlingar och var ofta i stallet innan 7.00 och kom hem sent. 
 
Ofta tävlade jag själv och det var ju bara det bästa, speciellt när det gick bra. 
 
Det är en ganska tuff grej. Att som 14-åring ta ansvar för en stor häst, det är tungt och nåt som måste göras även om det spöregnar eller är -20. 
 
Så för mig var det en skola, att lära mig att jobba hårt och ta ansvar. Dessutom omgiven av bra människor. Nåt som jag önskar våra tjejer i framtiden. 
 
Efter några år i Warszawa så bestämde jag mig för att ta upp ridningen igen. Så glad att jag bestämde det! Det är enda gången som jag är helt koncentrerad på det jag gör just då, och utöver att ridningen är så himla kul så är just den där mindfullness-stunden himla viktig för mig. 
 
Men sen jag tog upp ridningen så har jag fått lite kommentarer om att ridning är en "rikemanssport". Det känns inte rätt för mig, antagligen för att intresset är så mycket mer för mig än just själva ridningen. Självklart, en ridlektion är inte gratis. Hjälm, byxor, stövlar och allt det där kostar också. Men skulle ni säga att ridning är en rikemanssport? Det är ju Sveriges andra mest utövade sport för barn mellan 6 och 20 år (Tack Anna för rättningen!), så antingen är svenskar rika överlag eller så behöver man inte vara så rik? 
 
Vore kul att höra vad ni tycker då min man och jag har väldigt delade åsikter (han har ju aldrig varit intressant av ridsport men har starka spanska åsikter ändå..). 
 



På promenad i Warszawa

Igår spenderade vi dagen inne i stan. Det var länge sen. Himla kul att vara tillbaka. De flesta var finklädda och på väg till kyrkan, utanför St Annes var det lång kö. Polackerna tar med sig mat i en liten korg med dekorationer för att få den välsignad i kyrkan på just påskafton. Maten äts sen på påskdagen. 

Men vi var alltså bara ute och strosade och njöt av det fina vädret. Tittade på en fotoutställning på platsen som ligger precis vid Ul. Karowa. "The ordinary year of 1934". Fina bilder från Warszawa innan kriget, självklart kan man inte låta bli att tänk att människorna på bilderna var lyckligt ovetande om vad som skulle hända om bara 5 år.. 

Är ofta fotoutställningar där så titta förbi om ni är i stan! 








Paris, je t'aime!

Paris, vilken lycka. Jag älskar den staden med hela mitt hjärta. Bara att vara där gör mig lycklig. Allt det vackra, folket, språket, maten, atmosfären. Jag går med lätta steg, jag ler, känner mig vacker, får bättre självförtroende. 

Tack Paris för att jag fick bli vuxen hos dig och för att du alltid tar emot mig med öppna armar. Du gjorde mig till den jag är idag. Merci pour tout, je t'aime avec tout mon cœur. 

Vi ses snart igen älskade stad! 





Tillbaks på jobbet!

Så blev det 15 april och det var dags att gå till jobbet. Lite blandade känslor har det varit men just nu känns det bra. 

Ni som följt mig ett tag vet att jag inte har något kontor att gå till. Jobbar ju vanligtvis hemifrån men med två små som är hemma med farmor och au-pair kände jag att det skulle bli lite tufft. Så jag sitter på ett kafé och det har gått hur bra som helst. Inte idealt när man har telefonkonferenser men idag handlar det mest om att rensa email, läsa ikapp, uppdatera kalendern och sånt. 

Lyxigt också att kunna ta lunch. Och äta i lugn och ro. Har ju inte hänt så ofta. 

Blir en kortare dag idag. Imorgon kommer taxin 05.00 och sen bär det av till Paris för två dagars jobb. 

Dagens kontor på kafé Plakatowka:




Taste

Vi har en ny söndagstradition och det är att gå och äta på den lokala restaurangen Taste. Väldigt god och bra mat, till bra priser, trevlig personal och bra lekhörna för barnen. 

Idag var vi där igen och jag åt grillade grönsaker med getost och sen "seabass" (svensk översättning någon? Havsabborre?). Så himla gott! 

Gillar att gå ut och äta i alla fall en gång på helgen. Skönt att slippa laga mat och bli lite bortskämd istället. 

I Sverige blev det inte så ofta tyvärr. Priserna spelar in, likaså utbudet på nära håll. Brukar ni äta ute på helgen? 











I'm alive!

Den senaste veckan har jag gjort mer än det senaste året. Man måste ju passa på när man äntligen kan. Svärmor är på besök och barnen vill bara vara med farmor! Sen är allt så lätt här. Inget är speciellt långt bort, det är billigt och man kan hoppa in i en aktivitet mitt i en termin.

Så, denna sista vecka innan jag blir en working mummy igen så har jag:
- fått en timmes massage på spa, en present från vännerna här
- varit hos frisören 
- testat Pilates! Är helt såld. En timme hemma hos instruktören i hennes studio. Så bra! 
- tagit min första ridlektion på ett år
- gjort manikyr och pedikyr 
- varit på bio med mannen och sett världens sämsta film, men lika glad är jag för det! 

Nästa vecka börjar jag jobba och på onsdag sitter jag på planet till Paris! Livet känns bra just nu. 



Och inga bilder har jag fått till heller! Så går det ibland. 


Partyhelg!

Känns som om det var några år sen jag skrev ovan rubrik, men förra veckan var det dags för lite party igen. 

På fredagen var vi på 40+fest. Mannens chef, aka högsta hönset på det nationella flygbolaget fyllde år. Festen hölls på Bistro de Paris, en av Warazawas bästa restauranger. Den drivs av Michel Morand - en halvfransman/halv spanjor som nu är värsta kändisen efter att ha varit dommare i polska Master chef. Och hela Warszawaeliten var där så klart! Det kryllade av Chanel, Hermes, Prada, Jimmy Choo... Själv valde jag Asos, HM och Zara.

Maten... Mmmm.. Vad sägs om Foie Gras med mörk choklad? Låter kanske jättekonstigt men så gott. Bara Michel kan lyckas! Tonfisktartare - perfektion! Vid midnatt drog dansgolvet igång och polackerna vet hur man festar.
ALLA dansar, HELA tiden. Vi blev inte så sena men kan tänka mig att många dansade vidare hela natten.

I lördags firade vi min födelsedag med alla dom jag gillar bäst i den här stan. Vi åt god middag på Brasserie Warszawa. Trevlig restaurang i toppklass. Bra service och väldigt trevlig bar. Beställde fisk men skulle tagit kött. Såg himla gott ut! Vi pratade om allt från Ukrainakrisen och Iran till nattningsrutiner och att man t.o.m kan få fula fötter när man blir mamma. Sen drog vi vidare och beställde in ytterligare en flaska champagne och pratade vidare! 

Fick förresten höra att jag såg så "fulfilled" och lycklig ut i fredags. Kul att höra, speciellt när man själv känner att man aldrig sett mer sliten ut... Jag strålade tydligen. Kanske bara så glad att vara ute bland folk igen? 




Uppdatering!

Är det inte typiskt, att när jag äntligen har en massa att blogga om så har vi inget internet hemma. 

Men vi har det så bra! Nya lägenheten är perfekt, vädret är fint och vi har det bra helt enkelt. Återkommer snart med ett inlägg om helgen som var med två utekvällar - fler än jag haft på ett år! 

Ha det så bra så länge! 





Underbara helg!

Här har vi fått prova på sommaren i helgen. Över 20 grader både fredag och lördag - alldeles underbart! Vi hängde i parken, åt glass, tränade på att cykla och hade det väldigt mysigt. 

Dessutom, en parmiddag igår kväll med ett gäng fransoser som var väldigt trevlig. Som jag har längtat efter att prata franska! Många skratt med nya och gamla bekantskaper, det gör jag gärna om snart igen. 

Idag har stackars mannen jobbat och tjejerna och jag har hängt här hemma. Det behövde vi efter en hektiskt vecka. Fick dessutom till en nästan 2 timmars siesta - vilken lyx! 

Nu sitter jag och klurar på mat inför veckan. Snabbt och nyttigt ska det vara, vad har ni för tips? Hade glömt lite att man alltid måste handla i 2-3 affärer för att hitta allt man behöver här. Lite småirriterande när man vant sig vid ICA! 





Nu är vi här!

I söndags kom vi fram, tillbaks eller hem. Vet inte vad som passar bäst. Har ju bara varit borta i 11 månader så allt är ju precis som vanligt. Och för en sån som jag som snart ska flytta in i mitt 15:e hem så vet jag att hemma är där hjärtat är. Det är inte en plats för mig. Det är en känsla, och den känslan kan man ju känna på flera ställen. 

Hur som helst så känns det bra! Det känns hemma. Tjejerna är ju resvana och mannen är glad att vi är här. Den som tycker det är jobbigast är nog vår au-pair! 

Om en vecka får vi tillgång till vår nya lägenhet, det ska bli spännande! Och skönt att komma iordning. Nu bor vi litet och stökigt. 

Det tar lite tid att komma in i nya rutiner men imorgon ska det bli 21 grader varmt så då kör vi picknick och parkhäng hela dagen! 






Upp och ner och fram och tillbaks

Har flera gånger tänkt idag att "vilken tur jag har som får spendera dagen med dessa yrväder". Som när vi körde picknick på tomten idag, en grå onsdag i mars. Eller när de badade, kramades och kiknade av skratt. Men det är tvära kast - 1 minut senare är det vatten överallt, en som har halkat och en annan som fått tvål i ögat.

Jag har nog varit en väldigt trött mamma hela vintern. En ganska stressad sådan som verkligen försökt men som liksom behövt driva lite av ett militärläger för att få vardagen att gå ihop. Men sen en månad är det lättare. Vi har en tjej från Madrid som bor hemma hos oss och hjälper till med tjejerna och huset. Jag kan äntligen andas, leka och tom ta mig tid att njuta! Så glad att det funkar så här bra! Och Maria följer självklart med oss till Warszawa under våren. 

Nej ni, dags att packa för en långhelg i Sälen! 




Alla är i Paris utom jag...

Eller sa kanns det i alla fall. Jag ser Paris overallt och jag langtar. Nat otroligt! Min alskade stad. 
 
Snart ar det dags for mig att borja jobba och jag kommer rapportera till en tjej som sitter pa kontoret i Paris. Jag bara hoppas sa att hon ska saga att jag bara maste komma till Paris. Pa en gang. Helst en hel vecka! 
 
 
 
 

Att salja i andra hand

Jag har sa mycket grejor att bli av med. Mest barnklader och bebissaker, men aven gravidklader och saker som inte passar mig langre. Ar trott pa att ha garderoben full med saker jag aldrig anvander.. Hellre lite saker da som man verkligen tycker om. 
 
Men jag ar verkligen ingen expert pa det har med att salja i andra hand. Ar det vart att lagga upp pa t.ex Blocket? Eller ska jag vanta tills i sommar och satsa pa en loppis (fick tyvarr inte plats pa den jag hoppades pa nu innan vi aker)? Ge mig era basta tips! 
 
 
Basta gravid- och amningstrojorna fran Boob soker nytt hem. 
 
 
Likasa dessa gravidklanningar fran Dorothy Perkins. Nastan oanvanda... Ber om ursakt for valdigt dalig bildkvalitet! 
 

Jag saknar den har tjejen

Ah vad jag langtar efter att fa vara mig. Inte bara mamma. Det har blivit valdigt mycket, eller faktiskt bara just det det senaste halvaret som ni sakert kan tanka er.
 
Jag langtar efter hon som hade tid och mojlighet att kla pa sig nat fint, som matchar handvaskan med sin outfit, hon som garna gar ut och ater och dricker lite champagne, hon som joggar och styrketranar, som tar ridlektioner. Hon som traffar kompisar och reser med jobbet. Hon som tycker att det ar sa kul att ga pa bio med sin man. 
 
Ibland, som idag, kanns det som om hon ar alldeles for langt borta. Jag hoppas att Warszawa kan radda mig annu en gang. 
 
 
For 100 ar sen, da jag inte visste att jag hade sa mycket tid. Och att jag faktiskt aldrig varit riktigt trott. 
 

Min fina fina tjej

 
Varldens finaste. Var stora underbara tjej. Som langtar sa efter pappa. Som fragar efter honom pa natten. Som ar sa stor nu att hon forstar att vi snart ska aka dit, till Warszawa dar pappa jobbar som hon sager sjalv. Hon har ju kompisar dar ocksa som hon minns. Sonia, Simon, Artemis.. Men lite ledsen blir hon nar hon kommer ihag att bastisen Carl har flyttat. 
 
Anda oroar jag mig. Aker fran forskolan med graten i halsen nar de berattar hur bra kompis hon blivit med de som skolades in samtidigt, ett riktigt litet kompisgang. Och hon ar ju sa kar i Filip, forskolelararen, att hon blir alldeles fnittrig nar han ar i narheten. 
 
Ocksa maste hon bryta upp igen... Jag vet att hon inte kommer vakna mitt i natten och fraga efter kompisarna pa forskolan. Men anda gor det ont nar jag ser hur hon trivs och hur underbar den dar forskolan ar. 
 

Ibland maste man valja om

Vi har bokat biljetter. Jag spenderar den mesta barnfria tiden till att leta lagenheter och prata med maklare. Planerar hur vi ska packa och vad som ska fa folja med. 
 
Det blir inte alltid som planerat. Det ar for tufft utan pappa och make i huset. Alla saknar. Alla ar trotta. Sa nu aker vi till Warszawa. Vi blir borta hela varen, sen vet vi inte riktigt vad som hander. 
 
Nar det var som tuffast sa var det bara det har beslutet som gav mig energi. Sverige fick inte en rattvis start, men vi kommer tillbaks. Det har huset ar ju hemma nu, och det vantar pa oss. Tills dess ser vi nog alla fram mot nya aventyr, tillsammans! 
 
 

 
Honey, I'm coming home!

Tjejerna och vi

 
 
Vara fina, vilda, glada, bestamda och tuffa tjejer i Provence over nyar. Vilken lycka det var att kunna leka utomhus utan en massa lager med klader, mossor, vantar... Amaya har hunnit bli mer an 2.5 ar och pratar och filosoferar. Ainhoa har precis blivit 1 ar och ar just nu galet frustrerad over att inte vaga ga mer an nagra steg. 
 
 
Och har har ni oss. Lite aldre vi ocksa, kanske lite klokare. Helt klart trottare. Men fortfarande glada och lite vilda vi ocksa! 
 

Hej bloggen!

Det var länge sen. Känns som 100år sen och det är nog lika många som jag har åldrats sen vi hördes av senast. 

Det har varit en tuff period. Sjukdomar, ensamma långa dagar och en livssituation som inte var hållbar.

Men nu är det förändringar på gång och vi går mot ljusare tider, på alla plan. Och jag hoppas att jag ska kunna hålla igång bloggen, för jag tycker ju att det är så kul! 



Radarparet som ser till att jag inte ligger och slappar om dagarna! 


Hej och välkomna in till mig!
Här bloggas det om allt mellan himmel och jord - resor, shopping, träning, livet i allmänhet. Men ocksa mycket om livet med barn! Efter en lång och tuff resa så är vi nu foraldrar till tva sma tjejer fodda i juni 2011 och januari 2013.

Sen varen 2013 bor vi utanfor Stockholm efter 13 ar utomlands, 2 ar i London, 7 ar i Paris och 4 ar i Warszawa. Spanske maken pendlar mellan oss och jobbet i Warszawa. Lämna gärna en liten kommentar, det uppskattas alltid.

Om ni vill kontakta mig så når ni mig på lisaglimvik@hotmail.com
instagram @parislisa
RSS 2.0