Finlunch



Igar var vi ivag pa lunch pa Belvedere, en av Warszawas finaste restauranger vagar jag nog pasta. Det ar dags for nagra av vara narmaste vanner har att flytta vidare sa vi lyxade till det lite och traffades alltsa pa Belvedere.

Vi kladde upp oss dagen i ara, Amaya i en klanning fran Petit Bateau och jag forsokte matcha henne i min klanning fran Gina Tricot. Mannen, ja han har i alla fall ett par jeans fran Hugo Boss.

Amaya skotte sig jattebra och vi hade verkligen en jattetrevlig lunch. Skont att fa komma ut lite!



Man blir trott av att ga pa restaurang...




 

 

Amaya och tio Chiqui (ja, farbror Chiqui alltsa)

Plotsligt hander det

Skruttan somnade klockan tio igar kvall utan storre problem (och kvallarna brukar vara tuffa for oss...) och sov sen till halv sju. Jag var i chock. Vaknade med ett ryck klockan fem for att kolla att hon var ok och det var hon ju. Sen sov hon tva timmar till. Vilken lyx! Vagar man hoppas pa att det haller i sig? Jag har lart mig att det ofta ar tva steg framat ett steg tillbaks nar det galler den har damen.... Vi far val se i natt.


Vara har och nu

Om det ar nat som Amaya har lart mig de har 6 veckorna sa ar det att det ar absolut ingen ide att stressa nar man ar med henne. Saker maste fa ta den tid det tar. Borjar man stressa sa tar det 3 ganger sa lang tid. Hon maste fa den tid hon behover for att ata, och rapas. Och maste blojan bytas precis innan man ska ivag sa ar det sa det ar. Det andra maste fa vanta. Later kanske sjalvklart, men innan jag kom till insikt om detta sa holl jag pa att bli galen.

Sa lugn och fin sa lange Amaya ar med alltsa, och super mega effektiv nar hon sover eller ar med pappa!

Idag blev det en snabb promenad med vagnen nar Amaya sov. Har fick jag ocksa ova min flexibilitet for det borjade sa klart sporegna efter en kvart... Smajoggade hem och hann med lite express styrketraning pa gymmet innan skruttan borjade vakna i vagnen. Kandes bra!