4-åringens oro

Snart sommarlov. Dags att packa ihop och åka till blåa huset. Men ska vi åka hem sen? Till det här huset? Och skolan då, vi kommer väl tillbaka sen? Nej hjärtat, det gör vi inte. När det är dags att börja skolan igen så blir det på en annan skola. Tårarna kommer och hon säger att hon kommer ju missa dom så mycket (ja, vi gör svenska av engelska verb hemma hos oss ganska ofta). Jag kramar och lovar att det kommer bli bra. Men mamma, du har ju dina kompisar där, och din mamma och pappa. 
 
Hjärtat, du har också din mamma och pappa där. Var som helst i världen. Jag lovar. Och jag lovar att vi hittar nya kompisar. Och de gamla finns där, bara på ett annat sätt. 
 
Hjärtat brister. 
 
 

Födelsedagskalas!

Vilket kalas vi hade i onsdags, så himla lyckat! 
 
Sen vi var på ett kalas hos en kompis till Amaya som bor i hus här i Warszawa så frågade hon om vi inte kunde vara ute på hennes kalas också. Klart vi ska! Vill barnet vara ute så måste man ju säga ja (hatar plastiga lekland med rosa prinsesstolar..). Så jag började leta och hittade det här stället en bit söder om Warszawa. Det var inte förrän jag kom dit för att betala en delsumma som jag förstod att det var.. eh... ganska stort! Men vad sjutton tänkte jag, de kommer ha jättekul och ett underbart minne från sista tiden i Warszawa. 
 
Hämta två något spända tjejer på förskolan i 32 graders värme och från det att vi kom till kalaset till klockan 20.00 på kvällen så var det non stop. Hoppborgar, rutschkana, ponnyridning och häst och vagn. Underbart glada barn och nöjda föräldrar! Tror alla sov gott på kvällen...
 
Lyckas bara importera en del bilder men tycker att dessa sammanfattar det ganska bra. 
 
 

Imorgon är en viktig dag

Väldigt väldigt väldigt viktig om ni frågar vår snart 4-åring. Det är nämligen dags för hennes kalas. Hon har frågat nästan dagligen sen februari om det inte är hennes födelsedag snart. Och imorgon börjar det! 

Vi har beställt hem juice och vatten, grönsaker, frukt, varmkorv... Mannen har spenderat kvällen med att laga spansk potatisomelett och jag har lagt tre kilo kycklingfiléer i marinad. Mimmitårtan är beställd... 

Imorgon smäller det. 27 ungar och föräldrar, hoppborgar och ponnyridning. Ja, det blev visst lite over the top... Men vad sjutton, inte varje månad man fyller fyra och flyttar från staden man föddes. Och lillasyster, mamma och pappa kommer nog ha lika kul som födelsedagsbarnet!