Nagra lata minuter i poolen

 
Det ar ungefar 2 manader sen den har bilden togs. Kanns langre, speciellt nu nar dagarna blir allt kortare och temperaturerna ska ga ner under noll i helgen... 
 
Den ar tagen pa var semester i Djerba, Tunisien i slutet pa augusti. Amaya sov i skuggan och jag gjorde ett forsok till att sola. Klarar inte riktigt av det langre. Det blir sa varmt, men sa har i poolen gick det bra.
 
Har ni varit i Djerba? Vi blev lite besvikna.. Hotellet var inte alls var stil tyvarr och jag saknade verkligen att kunna ga och strosa och titta pa folk och sa dar. Har var man valdigt instangd pa sitt hotell. Och vi borde ha lart oss vi det har laget, all inclusive ar INTE for oss. Hur smidigt det an ma vara med en 1-aring. 

Känner mig som en förrädare

Den första jag ringde efter vi lite lagom chockade förstått att vi lyckats bli gravida på egen hand var min IVF-läkare här i Warszawa. Vi fick en sån himla bra kontakt. Det var henne jag gick till tom v.13 med Amaya men bytte sen till kliniken där hon föddes. Ångrade att jag bytte då och den här gången har jag stannat med min IVF-läkare och det känns jättebra.

Fram tills idag. Jag är på kliniken och har precis druckit den där hemska glykosblandningen. Och måste sitta här och vänta i två timmar. Med min stora mage...

Det känns inte rätt, de andra väntar på äggplock, inseminering, provresultat och vad det nu kan vara och jag känner mig lite som en förrädare.

Min kompis som också gjort IVF sa att om hon sett mig i väntrummet så hade det gett henne hopp. Jag vet i sjutton jag, själv hade jag nog mest känt avundsjuka och fått ännu en hemsk påminnelse om att jag själv var väldigt ogravid..

Lätt att vara efterklok. Det jag önskar jag kunde göra nu är att krama om dom allihop och säga att det kommer funka, er bebis kommer. För funkade det för oss efter alla dessa år så finns det hopp för alla andra här i väntrummet. Önskar att de visste det. Att jag vetat det då..



Nyfiken på vad era små äter?

Vi har välsignats med en liten skrutt som äter det mesta med god aptit! Knappt att vi får ha vår egen mat ifred.

Till frukost äter vi båda gröt med min hemgjorda äppelmos och kanel. För några år sen trodde jag aldrig att jag skulle ställa mig och göra äppelmos... Men man ändras. Inga tvivel på det!

På förskolan äter de frukost igen vid 9. Föredrar att Amaya får äta ordentligt hemma och sen välja hur hon vill göra på förskolan. Kan ju inte åka iväg med en hungrig unge? Hur gör ni andra?

Sen blir det lunch vid 12, hemma äter hon samma som oss nu och det är ju så skönt! Så mycket lättare.

Till mellis blir det ofta yoghurt med frukt och lite flingor. De dagar hon är på förskolan äter de soppa. Det är det enda som inte är någon hit. Så jag har alltid med mig frukt, eller nån "Ellas" när jag hämtar henne. Men ni andra, vad har ni för rekommendationer på varma mellanmål till vintern? Både till stora och små.

Middag äter hon vid 18.30, så innan oss. Mannen är oftast inte ens hemma då. Det blir ofta pasta eller ris, med kanske köttgryta, kycklingfilé eller fisk. Grönsakerna funkar bäst om de är i såsen. Annars är majs en favorit.

Sen dricker hon en flaska innan läggdags. Har förstått att en del tycker att 16 månaders är för gamla för flaska. Men det är en speciell stund för oss och hon älskar det. Och måste de verkligen bli så stora så fort?

Hur ser det ut hemma hos er? Tips på lättlagade rätter utan ägg till stora och små mottages tacksamt.

Trevlig lördag!