Nedräkning...

Nu har nedräkningen börjat. Snart åker våra ägodelar iväg i en lastbil medans vi istället hoppar på flyget och vinkar hej då till Warszawa.

Det finns så många saker jag längtar till. Huset, trädgården, familjen, kompisarna, naturen... Men så finns det också en hel massa som jag är orolig för. Tänk om jag sitter där i drömhuset och tänker "vad gör vi här"?

Jag har så mycket saker som jag gärna skulle vilja bolla med er men tid är en konstant bristvara. Men t.ex, det här med materialism. Tycker det känns så viktigt med rätt grejor i Sverige. Att man måste se ut och ha samma saker som alla andra. Rätt jacka, rätt träningskor, rätt barnvagn, rätt väska. Hur undviker man det där? Eller berätta om jag kanske har fel?

Och hur undviker man den där dagishetsen? Verkar ju vara rena rama tävlingen över att vara hemma så länge som möjligt för att sen lämna sist och hämta först. Jag vill inte hamna där. Jag vill fortsätta tro att vi gör så gott vi kan och att vi är fullt kapabla att ta rätt beslut för vår familj. För så är det ju, eller vad säger ni?

1 Åren går:

skriven

Jag känner tyvärr igen mig i din oro. Men än har jag inget barn på förskola så jag vet inte hur det egentligen är med stressen att hämta och lämna. Men med tanke på att många föräldrar jobbar heltid båda två så måste det finnas en hel drös med barn som är kvar "till sist" på dagis. Tror att det är viktigt att man står fast vid sin filosofi och inte låter sig stressas av andras stress.

Svar: Precis, det viktigaste ar helt klart att inte stressas av andra. Vi kan ju inte styra vad de tanker och tycker!
ParisLisa

2 Bella:

skriven

Då får ni väl sälja o hitta en ny framtid!;)
Jag har lite panik i mellanåt när jag känner att jag kom dit jag hade som mål men det blev inte alls som jag tänkt mig...

Som ensamstående mamma lämnar jag först o hämtar sist nästan varje dag men så länge barnen mår bra så är det bara att låtsas som ingenting. Det viktigaste är att hitta en förskola där amaya känner sig trygg o du kan lämna henne o känna dig lugn med att hon blir väl omhändertagen.

Det där med rätt prylar tycker jag är väldigt svenskt o det märks att Sverige är litet när alla vill ha samma rätta pryl..., åka på samma semesterställe, gå på samma SPA, etc
Tror också det är viktigt att man vet vad man själv vill, vad som är viktigt för en själv o försöka att inte tappa bort sig i alla hets, stress o allas olika åsikter.

Bara det där med inredningshetsen! Alla ska ha superstylade städade hem med rätt designprylar.... Har ni några möbler sen tidigare? Har ni köpt allt på distans? För att ni ska kunna flytta in direkt...

Fokusera på det där målet om några månader i sommar när ni kommit i ordning o du sitter där på terassen ( tänker mig att ert hus har det) o tittar på barnen i trädgården...

Jag tror att alla stora förändringar tar tid. Innan man vänjer sig..innan man landar, på riktigt!

Då kanske man börjar fundera på att hoppa igen? Livet är ett äventyr.

Nu börjar snart kapitel Sverige.... Ska bli spännande att läsa!


Svar: Hej Bella, alltid kul att lasa dina tankar. Du ligger ju steget fore. Det enda jag vill ar att vi fortsatter vara vi och att vi inte paverkas av eventuell statushets. Huset ar i stort sett tomt. Vi har kopt en matbord och stolar vi internet (som vi tittade pa i oktober). Soffor och sang skeppas harifran med Amayas sang och stol. Sen har mamma och pappa hjalpt till med mobler till tjejernas rum sa att det ska vara lite fint nar vi kommer fram. Resten maste vi fixa pa plats. Men vi flyttar in direkt!
Ska tanka pa att fokusera pa malet! Och sen kommer det fler kapitel, precis som du skriver.

Kram
ParisLisa

3 Miss Agda- Småbarnsliv o Endorfiner:

skriven

Men äsch, tänk inte på sånt! Jag har aldrig ens tänk tanken om att "tävla" med någon om dagishämtingar (Alvar gick ju heltid ett tag, nu går han ju deltid så sånt är visserligen inte aktuellt just nu). Nu gråter A ibland när jag kommer för tidigt och alltså avbryter hans roliga lek. Det som spelar roll är ju hur barnet/-en mår!

Och visst, jag är själv en barnvagnsnörd, men jag tävlar inte med någon annan och det är ingen annan som får mig att känna press på sådant. Strunt i det där så har du ett stressmoment mindre! Jag menar verkligen det. Jag låter inte sådana tankar tynga ner min vardag så gör inte du det heller. Kram! Och välkomna till Sverige!

Svar: Hej vannen, det ar ju det som ar grejen! Att man inte ens tanker pa sant dar. Men det Stockholm jag minns kommer fran en osaker 23-aring som tyckte sant dar var valdigt jobbigt. Jag hoppas bara att det ar annolunda nu. Att jag ar vuxen och stark nog att inte ens reflektera over sant dar. Efter alla ar utomlands sa ar man liksom alltid annorlunda, vem man an jamfor sig med och det gor det lite lattare. Nu kommer jag "hem" och forvantas passa in (?). Manga tankar! ;)

Kram Lisa
ParisLisa

4 Sandra:

skriven

Visst kan man känna stress som förälder och jämföra sig med andra och det är självklart inte bra för någon. Statusjakt och konsumtion för att passa in gör ingen lyckligare. Men med det sagt så vill jag ändå kommentera "dagishetsen".

Många klagar på detta och utgår ifrån att det skulle handla om status att hämta tidigt, man kan ofta läsa negativa kommentarer kring detta och andra föräldrar känner sig stressade. Jag vill ändå mena att det för många handlar om en omtanke om barnen och en önskan att tillbringa tid med sina barn. Många föräldrar i Sverige har möjlighet att prioritera att arbeta mindre för att barnen inte ska ha alltför långa dagar på förskolan. Detta gäller självklart långt ifrån alla, jag är medveten om att många behöver arbeta heltid för att få tillvaron att gå ihop, men jag har svårt att förstå den negativa attityden till de som har möjlighet och som väljer att ha barnen mindre tid på förskolan. Ibland handlar det kanske om att just minska konsumtionen och inte välja största huset, senaste vagnen och största bilen utan istället prioritera tid med barnen. Många studier kring ånger visar att en av de saker man ångrar mest när man blir äldre är att man inte ägnade mer tid åt barn och övriga familjen.

Ville bara nyansera bilden något. Lycka till med nya livet, du vet säkerligen vad som är rätt för just er!

Svar: Hej Sandra,
Tack for att du delar med dig av dina tankar! Sjalvklart forstar jag ocksa att man hamtar tidigt for att man vill umgas mer med sitt barn. Och att man ofta kan gora ett val for att kunna ga ner i arbetstid. Skulle aldrig se ner pa nagon som hamtar tidigt! Mina tankar ar mer att nagon ev. ska se ner pa mig om jag inte kan hamta tidigt och hur jag kommer kanna da. Allt ligger i hur jag hanterar situationer som kan uppsta. Jag vill liksom vara stark nog att sta utanfor allt det dar, om det ens existerar.
ParisLisa

5 Catrine:

skriven

Det närmar sig med stormsteg! Spännande! Det kommer säkert bli en stor förändring och allt har sina fördelar och nackdelar. När vi flyttade hem till Sverige igen (har ju inte bott utomlands alls så länge som ni i och för sig) så kändes det väldigt skönt till en början med tanke på olika omständigheter. Sen kom vi båda in i en svacka och undrade om vi verkligen ville det här...skulle vi ha flyttat hem igen? vi längtade tillbaka helt enkelt till ett liv som var rätt så enkelt, händelserikt och mycket mer rikt socialt faktiskt... det är så lätt att jämföra de ställen man bott på..men kanske inte helt rätt då det skiljer så enormt och man har olika förutsättningar i de olika länderna. Jag vet med mig att jag förskönar det land jag inte är i just då. Jobbigt för tänker ju sig att man ska slå sig till ro nångång. Vi är fortfarande sugna på att flytta igen för att möjligheten ev finns men Sverige känns ändå som hemma och det land vi kommer tillbaka.
Lycka till med flytt och allt! Ta en dag i taget och ni gör det som känns rätt nu!! Man kan ta nya beslut om det inte blir som man tänkt! Kramkram

Svar: Tror att den dar svackan kommer i host. Nar det blir mer vardag efter sommaren. Vi sager hela tiden att vi maste komma ihag VARFOR vi tog det har beslutet. Just for att det dar handelserika och spannande inte passar in just nu. Vi kan valja annorlunda senare i livet. Men just nu ar det en lattare (och automatiskt trakigare??) vardag vi soker helt enkelt. Tack for dina tips och vi lar ses i Stockholm! Kram Lisa
ParisLisa

6 Linda K:

skriven

Vad spännande. Det ska blir så kul att följa er här "hemma". Äsch sånt där ska du inte tänka på. Man får ta ett steg utanför och inte bry sig och hetsen och stressen :) . Det kommer bli finfint. kramar

Svar: Du har ratt! Ett steg utanfor, det ska jag tanka pa. Kramar
ParisLisa

7 Sandra :

skriven

Tänk att det verkligen är dags snart. Ska bli så roligt att hänga med och läsa. Och kanske kan vi få till en träff när vi bor närmare. Massa styrkekramar i sömn och flyttider!
Kram

Svar: En traff raknar jag med ;) Vore himla kul. Tack! Forresten, sag du min fraga om blogglayouten? Kram Lisa
ParisLisa

8 Miss Marie:

skriven

Det där håller jag med om! Sånt tänker jag också på, alla verkar vara så ängsliga i Sverie. Eller inte alla, men många! Verkar väldigt tröttsamt... Du får berätta hur det är sen när ni kommit in i det lite grann!

Svar: lovar att beratta och hoppas att jag har fel!
ParisLisa

9 Isabelle:

skriven

Jag tror det ser lite olika ut beroende vilken förskola ni väljer, och var ni bosätter er. Jag trivdes inte med min föräldragrupp/BVC men är supernöjd med förskolan (förutom 1 förälder av 50). Jag skulle nog bytt BVC, lätt att vara efterklok, men faktiskt spelar det inte roll. Jag tycker att din bild av Sverige stämmer bättre vad gäller lite yngre men jag tycker nog annars de flesta barnfamiljer är trevliga och avslappande. Men ja det finns ganska mycket "klickar" och "koder" men jag tror inte du kommer att uppleva det som problem! Lite roligt bara...

Svar: Isabelle, det ar nog sa. Men jag flyttade ju nar jag var 23 sa det ar det jag jamfor med. Det viktigaste ar ju att jag inte bryr mig om allt sant dar (om det ens existerar). Hoppas jag ar tilrackligt trygg i mig sjalv och var familj helt enkelt.
ParisLisa

10 La Madrileña:

skriven

Oj, oj da...detta blir intressant att följa...er anpassning till Sverige :-). Lycka till!

Svar: :-) Ja det haller vi med om! Tack!
ParisLisa

11 Solli:

skriven

Spännande! Det kommer gå jättebra i Sverige, det är jag säker på, det har ju gått så fint i alla de länder ni har hunnit bosätta er i :-) Dessutom är ju Sverige ditt hemland :-) Ser fram emot att läsa om ert liv i Sverige och i ert nya hus!

Stor kram!

Svar: Tack Solli! Forsoker ocksa tanka att har vi lyckats flytta till Warszawa sa ska vi val klara av Stockholm. Kram!
ParisLisa

12 Christine&Paris:

skriven

Det kommer gå bra! Det kommer säkert bli en kultrurkrock på andra hållet och folk kommer tycka och tänka, men skit i det och kör ert race :)
Önskar er all lycka till!! Kram

Svar: Tack Christine! Kommer kora hart med just "vart race", kanns viktigt! Och fortsatt ge mig Parisdoserna. Sag du min fraga om blogglayouten forresten? Kram till dig!
ParisLisa

Kommentera här: