Tänk att vår lilla tjej har hunnit bli 15 månader redan! Sen vi kom till Warszawa har hon verkligen vuxit, och den jobbiga mammigheten är som bortblåst. Nu på dagarna spenderar hon ju mer tid med Amaya som inte går till förskolan och vi hittar på så mycket mer saker tillsammans. Vädret är bättre också så vi är mer utomhus vilket hon älskar.
Hon pratar lite grann, mamma, pappa, yaya (farmor som precis varit här), aya/ama (Amaya), flaska, fot, skor, strumpa, gurka, boll, ese (den här), Alfons, Ba (bamse), bye bye...
Hon springer, klättrar, äter som en häst, älskar alla typer av bollar och har redan börjat försöka klä på sig själv. Vill bara leka med det som syrran leker med och älskar alla krämer, deodoranter, sminkgrejor och annat som finns i mammas badrumslåda. Toaletten är också väldigt interessant. Utomhus kan hon sitta i en gunga hur länge som helst och blir alldeles till sig när hon ser en hund. Eller vilket typ av djur som helst.
Hon var världens lättaste bebis men nu har hon ett riktigt humör och när jag säger ifrån pekar hon med fingret mot mig och säger "nä, nä, nä!" Tonåren lär bli intressanta....
Vår lilla tjej som fortfarande väcker oss flera gånger på nätterna. Tur att vi älskar henne så!
2
Mikaela:
❤️❤️❤️❤️❤️
Svar:
ParisLisa
4
Anna (Sthlm):
Vad många ord hon kan! Harald säger typ mamma, pappa (ibland), där (hela tiden), och nä (jämt). Har hört honom säga titta någon gång men det var ett tag sedan och även hej då någon gång. Hej säger han väl iofs.
Svar:
ParisLisa
5
Mamma:
Ska bli så roligt och se hur hon förändrats på
1 1/2 - 2 månader. Även Amaya har blivit stor under den här tiden. Nu är det bara 4 dagar kvar till vi får krama er alla, längtar så.
Svar:
ParisLisa
6
Miss Agda:
Kul läsning. Och precis som Amaya och Alvar verkar ha mkt gemensamt så har Ainhoa och Ivar det. Ivar sover dåligt, äter som en häst, har ett jäkla humör (!!!! jag får panik ibland...), blir alldeles till sig av hundar osv. Lite kul. Många ord, tycker jag också. Inte minst med tanke på att hon är flerspråkig.
Kram
Svar:
ParisLisa
skriven
Stora tjejen! Tänk vad tiden går