Nu är jag stolt
Känner ni igen känslan man har att man alltid går och väntar på något för att kunna träna mer och oftare? Bara våren kommer, när jag är klar med det där projektet, när jag köpt nya skor osv.
Igår tröttnade jag lite på mig själv och mina visioner om hur jag snart ska träna så himla mycket. Varför inte ta vara på varenda tillfälle som ges just nu istället?
La fram träningskläder igår kväll. Skruttis vaknade 6.15. Vi mös en stund sen fick hon frukost. Jag bytte om, satte på Amaya en kofta och så gav vi oss ut. I strålande sol, klar luft och närmare 20 grader redan.
Jag joggade 3km, påhejad av Skruttis och en hel del leenden från människor i parken. Det var kul! Och inte så väldigt tungt med vagnen. Avslutade med lite upphop på bänk och sen gick vi hem och väckte mannen. Vilken bra start på dagen!
skriven
Tillfällen ges inte, de skapar man själv - det gäller bara att bestämma sig! Alltid lika härligt när man börjar få in bra rutiner.
Kram