Vad händer efter Warszawa?

Vårt äventyr i Polen börjar lida mot sitt slut. Exakt när det tar slut, eller vad som händer efteråt vet vi inte. Vad jag vet däremot är att det tar upp en massa energi och tid att gå och tänka på det här. Det och Amayas förkylning, det blir inte mycket över till annat.

Vill vi fortsätta leva "expatliv" och på ett sätt lägga vår framtid i företagets händer? Eller är det dags att bestämma oss var vi vill leva och satsa på det? Och hur ska vi kunna komma fram till var vi vill leva i sånt fall? Hur mycket fakta och siffror jag än söker, hur mycket jag än väger för och emot så vet vi ju inte hur det kommer bli förrän vi testat.

Långväga äventyr lockar... men hur kommer vår verklighet se ut när det äventyret är över i sånt fall? I ett Europa i kris och hög arbetslöshet så kanske det är klokare att vara "tråkig" och satsa på något som på långsikt är tryggare?

Ni ville veta vad som händer efter Warszawa, det vill vi också! Jag spenderar kvällarna med att kolla bostadspriser i Paris, Amsterdam, London, Madrid, Stockholm... Barnomsorgsdjungeln ska vi inte tala om. Och sen finns det ju den där möjligheten att kanske kanske testa något mer exotiskt..

Som ni förstår så kan jag inte svara på er önskerubrik! Men stay tuned....





På vår gata i stan. Oj vad vi kommer sakna det, var vi än hamnar.
1 Sandra:

skriven

Så himla spännande! Vi fortsätter följa och hoppas på bättring av förkylning !

2 La Madrileña:

skriven

Hola,



Jag brukar alltid säga Madrid i sana här fall, men tyvärr blir situationen bara värre och värre här. Det funkar sa länge man har ett jobb och ett välbetalt sadant annars är det svarare och svarare nuförtiden. Högre skatter (gracias Partido Popular) och Madrids bostadspriser är skitdyra! Plus att allt fler börjar hyra istället för att köpa vilket gör att de redan höga hyrorna stiger och stiger... :-(

3 Jenny:

skriven

Oj, oj. oj! Gud vad spännande! Så det kanske blir en annan världsdel då? En sak är i alla fall säker: jag kommer följa dig vart du är flyttar. Ja, i bloggen alltså. ;) Trevlig helg, och krya, krya, krya till lillstrumpan!

4 Ellinor:

skriven

Spännande med ett oskrivet blad, men förstår också att det skapar en hel del huvudbry. Det skall bli spännande att följa er på er resa!

Kram

5 mammaTea:

skriven

Spännande!

6 Cecilia svengland:

skriven

London helt klart! :-)

7 Dila:

skriven

Ja, det är inte lätt att veta. Och som du säger, egentligen vet man inte riktigt förrän man har testat. Spännande i alla fall, ska bli kul att följa er och se var ni hamnar. Ja, dessa förkylningar. Har en lite kille med förkylningsastma och det är inte alls kul på vintern. Det blir många oroliga nätter. Hoppas Amaya blir pigg snart.



Kram Dila

8 Emelie:

skriven

Åh förstår att det är jobbigt att ta beslut i den frågan. Jag kan vara avundsjuk på era möjligheter att uppleva världen men just den biten är jag inte avundsjuk på. Hoppas att ni kommer fram till något som funkar bra för alla inblandade snart!



Stor kram

9 Solli:

skriven

Tiden går verkligen fort...känns som att ni precis flyttat till Warszawa och du tog dig an det nya språket ;-) Förstår att ni väger alla för- och nackdelar med att bo i de städer du har listat...ni är trots allt en familj...själv har jag ju bara mig själv att tänka på...har gått 3 veckor sen jag är tillbaka från Asien och jag vet fortfarande inte vart jag vill bo. Oh well, jag tror det bästa är att följa den egna intuitionen...och hjärtat, då brukar det aldrig bli fel. Hoppas ni kommer fram till ett beslut snart och flyttar till en stad där era äventyr kommer fortsätta :-) Stor kram o hoppas Amaya kryar på sig!

10 vickan i England:

skriven

Har jag tid att skicka några bodysar till ditt barnhem, skulle skicka dom på måndag.

Vickan, winchester, england

11 Sara:

skriven

Vilken spännande tid ni har framför er ändå. Även om jag kan tänka mig att det är jobbigt innan ni har tagit ett beslut.

Keep us updated! :D



SV: TACK finaste du! Jag blir alldeles rörd av din fina kommentar!



KRAAAM

12 Bella:

skriven

Åh, vilket spännade inlägg. Drömläge för många som inte sitter i situationen. För oss handlade det om vart vi ville vara om några år. Vart jag såg mig i framtiden... Sen är det ju få ställen som slår Sveriges barnomsorg. Ja, det blir att fundera och väga alternativet mot varandra.



Kommer du vilja jobba snart igen eller vara "hemmafru"? Kanske ett syskon. Det väger ju också in... Om jag hade velat vara hemma hade jag gärna låtit I dra iväg oss på äventyr men eftersom jag vill jobba. Med mode. Så.



Nu står vi lite i status Q. Mitt jobb eller ditt jobb.



Tack - det blev ju ett jättepännande inlägg..

KRAM!

13 annelie:

skriven

Lycka till med vad det än blir! Hade jag samma val så skulle jag go wild & crazy, satsa på det långväga äventyret. Europa är alltid kvar och den ekonomiska krisen måste vända någon gång. Men som sagt var, jag har bara mig själv att tänka på:)

14 Sofia:

skriven

Inte lätt det där. Det är svårt att ha flera hemländer...

Jag älskar mitt liv i London, men det är inte alltid jag har kännt som jag gör nu att jag vill stanna. Det har mycket med pengar att göra, tråkigt nog. Det är en dyr stad, som så många andra storstäder i Europa. Men nu vet jag att vi kommer ha råd att bo kvar. Att vi kommer att kunna köpa hus och ha barn här och ha ett rätt bra liv. Det spelar ju så stor roll, tråkigt nog!



Samtidigt kan jag tänka mig prova på att bo någon annanstans, typ USA. Bara några år eller så. Sverige känner jag mig rätt så färdig med, även om jag bara bodde där tills jag var 19 år. Men det kan nog förändras det med!



Hoppas ni kommer fram till ett bra beslut som passar er alla. Kram!

15 Mia:

skriven

Lättare sagt än gjort men det är ju som du säger, man vet inte förrän man prövat och personligen tror jag inte ett dugg på statistik. Du kan googla bostadspriser, siffror om kriminalitet och livskvalitet tills ögonen blöder men den känslan man letar efter, den känslan som säger en att man är "hemma" den kan man inte googla fram. Den bara finns eller inte finns där. Jag hoppas ni hittar det.



Bisous

16 Lisa:

skriven

Sandra, harligt!



La Madrilena, precis. Tyvarr sa ligger Madrid langt fran toppen just pga arbetslosheten. Men kanske langre fram?



Ellinor, ja en hel del huvudbry blir det...



Jenny, ja det finns en mojlighet att det blir en annan varldsdel. Jag har ju dromt om det lange men vi far se om det blir av. Tack tack tack!



Tea, ja verkligen!



Cecilia, London ar helt klart min favorit men da maste vi hitta ett valbetalt jobb till mannen forst.



Dila, usch vad jobbigt med forkylningsastma. Maste vara jattetufft for liten.



Emelie, ja det ar lite blandade kanslor. Spannande men samtidigt lite oroligt innan man bestamt sig..



Vickan, det gar alldeles utmarkt!



Sara, det lovar jag!



Bella, ja det ar mycket att tanka pa. Stannar vi i Europa sa gar jag tillbaks till jobbet i oktober. Vill garna aka langre bort en tid men bara om jag slipper saga upp mig (kan forlanga foraldraledigheten t.ex). Fler barn vill vi ha en dag men vet allt for val att det inte ar nat som vi kan planera.. Kul att du gillade inlagget!



Annelie, kanner lite som du, men det blir san skillnad nar vi har Amaya att tanka pa. Att komma tillbaks till t.ex Paris om nagra ar och bara en av oss har jobb, det skulle inte alls funka.. Sa vi klurar vidare.



Sofia, forstar precis hur du kanner! Och vad skont med nagon annan som ocksa kanner sig fardig med Sverige. Kanner mig sa ensam om det ibland. Min man vill jattegarna prova Sverige men jag har ingen lust. Kanner mig lite konstig.



Mia, tack for dina kloka ord. Egentligen ar det inte ett problem. Vi har gjort det har flera ganger och vart vi an hamnar sa kommer vi borja om fran borjan och skapa vart lilla liv, det viktigaste ar ju att vi ar tillsammans. Jag gor det krangligare an vad det ar med all min research. Bisous!

Kommentera här: